Mood: Not to chirpy today…

 

Ensam är stark men ensam är också ensam!

 

Bättre kan man egentligen inte säga det.

Dagarna går ihop till ett myller av aktiviteter och känslor blandat med ensamhet och stress över hur skall det gå…………..

 

En dag i taget är ju enda sättet men det känns ibland som att livet springer förbi mig och att jag inte hinner med och går miste om en massa kul saker för att jag ”ger det tid”.

Skall man sluta göra det och bara agera rakt utifrån den direkta känslan?

Kanske det vore enklare!

 

Som det är idag så händer det saker utanför mitt liv som jag inte kan kontrollera alls och det stör mig för många av de situationerna är underbart roliga och jag får liksom inte vara med.

Och visst får jag vara med men priset är för högt!

 

Jag kan ju inte ge upp mig själv bara för att få ta del av dessa saker eller hur?

 

Är det kanske mig det är fel på då?

Är det jag som har problemen?

 

Jag är fortfarande övertygad om att det inte är så men ibland vid svaga tillfällen sent på kvällen när ensamheten kryper fram och man känner sig liten och ganska usel skall tilläggas.

Ja, då tvivlar man på sig själv.

Men nu är jag ju uppfostrad av min härliga mamma till att vara stark och envis och stå upp för det jag tror på.

Men hon glömde säga att jag också när jag är så blir väldigt ”obekväm” i mångas ögon.

 

So screw them right?

Nja, det är ju inte helt enkelt eller lätt att göra det.

Jag vill bara må bra ju.

Inget konstigt alls eller hur?

 

Men frågan är kan jag må bra i den situation som är nu. Den KOMMER inte att ändras för vi flyttar inte ihop igen.

Jag kan inte göra det med de förutsättningar som finns. Varesig i det befintliga huset eller någon annanstans.

Han måste ändra på sig och vilja det och jag kan inte heller kräva det av honom för jag tror inte på att man kan ändra någon om inte personen ifråga själv vill detta.

 

Så skall jag fortsätta kämpa!

 

Ensam är stark men ensam är också ENSAM!!!!!!!!!!!!!

Xoxo

Kommentera

Publiceras ej